Mot himlen och den rosa tröjan

Eurosport - i princip dagligen mellan 12 maj och 3 juni

Om ett par dagar drar kampen om den inte allt för snygga rosa ledartröjan i Giro d'Italia igång. För att vinna årets Giro krävs att man är bra på att köra uppför. Av de två individuella tempoloppen är det ena ett rent bergstempo (13 km uppförsbacke) och under den tre veckor långa resan från Sardinien till Milan skall ett antal mäktiga berg besegras.

Värst av bergen är Monte Zoncolan som avslutar den 17:e etappen (körs 30 maj). Den stigningen är på pappret är så tuff att till och med de allra minsta och senigaste av klätterspecialisterna i klungan lär känna en viss skräckinblandning i sin förtjusning över att få ta sig an den. Denna 10 km långa stigning med en snittlutning på grymma 12 % (max 22 %!) har av ett flertal cyklister i förhandssnacket utnämnts till den tuffaste stigning de sett i tävlingssammanhang. Det kommer att bli mycket intressant att se hur cyklisterna tar sig upp här.

Girot har de senaste tio åren varit italienarnas tävling. Senast en icke-italienare tog hem segern var 1996 när ryssen Pavel Tonkov vann. En inte allt för djärv gissning är att det blir italienskt även i år. Jag tror att kampen om segern kommer att stå mellan Gilberto Simoni (Saunier-Duval) och Damiano Cunego (Lampre). Dessa båda har visat god form inför Girot, är mycket bra uppför och backas upp av varsitt starkt lag. Det kommer att bli jämnt mellan dem, men Cunego drar i slutändan det längsta strået genom att spurta ifrån Simoni i varje toppmålgång och genom att vara bättre i bergstempot.

Jag har svårt att se några direkta utmanare till dessa båda. Paolo Savoldelli (Astana) har förvisso vunnit Girot två gånger och ska därför inte räknas bort. Jag tror dock inte att den här backiga upplagan med bara en slät tempoetapp passar honom. Ytterligare en tidigare vinnare finns i startfältet, Stefano Garzelli (Acqua & Sapone). Han kommer säkert att placera sig bra, men är varken tillräckligt bra själv eller har ett tillräckligt bra lag för att vara med allra längst fram. Ytterligare ett par namn som kommer att finnas med högt upp i resultatlistan, men som är ett nummer för små för att kunna vinna är Ivan Parra (Colombia/Cofidis), Yaroslav Popvych (Ukraina/Discovery), Danilo di Luca (Italien/Liquigas) och dansken Michael Rasmussen (Rabobank).

Mer om Girot finns att läsa här

Det här blev, på grund av en viss tidsbrist, en rätt korthuggen postning. Förhoppningsvis kommer jag att ha lite mer tid att ventilera mina tankar om Girot längs vägen. Jag återkommer!